Livet är en karusell!
Allmänt
Min bilddagbok
Exeggutor.seTänk om jag var en som alla killar ville ha..
tjenatjena.
Ja, då sitter jag här nu da igen. Dag ut och dag in sitter jag här och skriver ca 1000 ord till varje person. Blev ju ett undantag idag iaf. Var ju på kalas innan jag hamna här. Kusinen fyller 11 år så han fick en massa hockeyprylar han önskat sig. Josefin va sjuk hon, stackarn! Hoppas hon frisknar till snart för nu har hon varit sjuk väldigt länge.
Nåväl, gårdagen var inte den bästa. Att inse går ju inte alltså, kan inte fatta. Orsaken förstår jag, men inte resten. Varför då? Varför där? Allt förblir frågor som man aldrig kan få svar på. Tittar i tidningar, deras hemsidor på nätet efter en nyhet om det som hänt. Tänkte det, sport kan dom sätta in redan dagen efter. Men inte när det gäller detta. Blir så jag vet inte vad.. Nisse kan nog ordet jag vill få fram. Vill veta vart det var, vad som hände och hur. Vill förstå varför jag måste inse. Kan se en bild bara framför mej men det räcker inte. Det är bara en likvitkropp med blåa läppar. Mer än så ser jag inte..
Om gud fanns så skulle jag vilja att han hjälpte mej att förstå allt. Allt mellan himmel & jord.
Varför har vi känslor? Man mår ju bara dåligt av dom i slutändan. Spelar ingen roll vilken känsla det är. Det är i slutet allt skiter sig. Fattar inte ens hur man kan falla så fort som jag. Det är ju onormalt snabbt, nästan som om jag vore ett freak. Eller.. Är det min stress av att skaffa kille som det är som det är? Vill så gärna ha någon tätt intill någon gång då och då. Bara få hålla om och känna kärlek. Skulle kunna göra mycket för att få det, men just nu har jag gjort tillräckligt många försök för att få det. Nu ska jag ta de lugnt och får vara depirmerad i mina djupaste stunder, har mej själv att skylla men det blir bäst så. Som en kille sa till mej en gång: " Du ska inte efter killarna, det är killarna som ska efter dej! ". Försöker följa det rådet och de sket sig till en början men nu är jag på rätt väg igen. På den väg jag måste våga gå ensam på.
Varför har vi en hjärna som bara får för sig dumma saker? Som tillexempel. att leka med någon annans känslor? Vad tjänar man på det? Mer än en stämpel + några tusen tårar? Fattar ibland inte hur folk tänker när dom gör så. Tror dom att dom är tuffa eller vad är det? Eller vill dom som tidigare bara få en hög status bland tjejerna/killarna? Tjänar INGET på det, INGET! Fattar dom inte att dom förstör andras liv när dom gör så? satans själviska människor.. ursäkta språket men det är ju vad dom är när dom bara tänker på vad dom får, vilken njutning de får, vilket sken dom kommer in i. Satan..
Tänk om jag var en som alla killar ville ha.. Hur skulle det då se ut? Skulle det vara jobbigt för mej eller skulle jag va glad för att jag kommit i den sits jag fått? Jag undrar ja, försöker komma till en högre "level" när det gäller utsidan men det verkar inte göra någon större hit. Vad krävs för att fånga ett ögonkast eller två? Jag får aldrig visa vad jag går för, vad jag egentligen gör för att fånga en killes hjärta. Men det är sak samma, detta ser många som att jag tycker synd om mej själv. Men då får de där "många" tycka det. Jag säger bara vad jag tycker och känner. Men tänk om jag var en som alla killar ville ha.. från utsidan och in..
Skulle kunna sitta och rada upp fråga efter fråga efter fråga som jag vill ha svar på. Men vem kommer ge mej dom svaren när det inte finns någon som vet? Det är bara teorier alla har. Jag själv tycker jag är jätte smart när jag ger mina kompisar råd, men i självaverket är jag nog inte så smart. För när dom lyssnar på vad jag har att säga så lyckas dom eller så löser sig saker och ting, men när jag själv sitter i skiten. Då jag är i precis samma situation som dom, då är jag mållös. Ingenting bra kommer jag på att säga, inte saken jag borde sagt heller för den delen.
Men ja, detta med att kunna skriva flera sidor om dagen skulle aldrig sitta fel. Skulle göra vad som helst om jag.. ja, det vet jag inte. Känns lättare att skriva ner allt men ändå så vill jag kunna formulera mej på annat sätt. Musik har alltid varit ett stort intresse men, jag kan inte sjunga, skriva låtar eller spela ngt instrument så hur f*n ska de gå? Det enda jag känner mej bra på är att ta bilder och komma på bra texter när det gäller känslor som jag själv har. Men det kommer man inte långt med..
Någonstans måste detta blogg inlägg ta sitt slut, så därför lägger jag mej nu.
GODNATT!
Anna Molander
Ja, då sitter jag här nu da igen. Dag ut och dag in sitter jag här och skriver ca 1000 ord till varje person. Blev ju ett undantag idag iaf. Var ju på kalas innan jag hamna här. Kusinen fyller 11 år så han fick en massa hockeyprylar han önskat sig. Josefin va sjuk hon, stackarn! Hoppas hon frisknar till snart för nu har hon varit sjuk väldigt länge.
Nåväl, gårdagen var inte den bästa. Att inse går ju inte alltså, kan inte fatta. Orsaken förstår jag, men inte resten. Varför då? Varför där? Allt förblir frågor som man aldrig kan få svar på. Tittar i tidningar, deras hemsidor på nätet efter en nyhet om det som hänt. Tänkte det, sport kan dom sätta in redan dagen efter. Men inte när det gäller detta. Blir så jag vet inte vad.. Nisse kan nog ordet jag vill få fram. Vill veta vart det var, vad som hände och hur. Vill förstå varför jag måste inse. Kan se en bild bara framför mej men det räcker inte. Det är bara en likvitkropp med blåa läppar. Mer än så ser jag inte..
Om gud fanns så skulle jag vilja att han hjälpte mej att förstå allt. Allt mellan himmel & jord.
Varför har vi känslor? Man mår ju bara dåligt av dom i slutändan. Spelar ingen roll vilken känsla det är. Det är i slutet allt skiter sig. Fattar inte ens hur man kan falla så fort som jag. Det är ju onormalt snabbt, nästan som om jag vore ett freak. Eller.. Är det min stress av att skaffa kille som det är som det är? Vill så gärna ha någon tätt intill någon gång då och då. Bara få hålla om och känna kärlek. Skulle kunna göra mycket för att få det, men just nu har jag gjort tillräckligt många försök för att få det. Nu ska jag ta de lugnt och får vara depirmerad i mina djupaste stunder, har mej själv att skylla men det blir bäst så. Som en kille sa till mej en gång: " Du ska inte efter killarna, det är killarna som ska efter dej! ". Försöker följa det rådet och de sket sig till en början men nu är jag på rätt väg igen. På den väg jag måste våga gå ensam på.
Varför har vi en hjärna som bara får för sig dumma saker? Som tillexempel. att leka med någon annans känslor? Vad tjänar man på det? Mer än en stämpel + några tusen tårar? Fattar ibland inte hur folk tänker när dom gör så. Tror dom att dom är tuffa eller vad är det? Eller vill dom som tidigare bara få en hög status bland tjejerna/killarna? Tjänar INGET på det, INGET! Fattar dom inte att dom förstör andras liv när dom gör så? satans själviska människor.. ursäkta språket men det är ju vad dom är när dom bara tänker på vad dom får, vilken njutning de får, vilket sken dom kommer in i. Satan..
Tänk om jag var en som alla killar ville ha.. Hur skulle det då se ut? Skulle det vara jobbigt för mej eller skulle jag va glad för att jag kommit i den sits jag fått? Jag undrar ja, försöker komma till en högre "level" när det gäller utsidan men det verkar inte göra någon större hit. Vad krävs för att fånga ett ögonkast eller två? Jag får aldrig visa vad jag går för, vad jag egentligen gör för att fånga en killes hjärta. Men det är sak samma, detta ser många som att jag tycker synd om mej själv. Men då får de där "många" tycka det. Jag säger bara vad jag tycker och känner. Men tänk om jag var en som alla killar ville ha.. från utsidan och in..
Skulle kunna sitta och rada upp fråga efter fråga efter fråga som jag vill ha svar på. Men vem kommer ge mej dom svaren när det inte finns någon som vet? Det är bara teorier alla har. Jag själv tycker jag är jätte smart när jag ger mina kompisar råd, men i självaverket är jag nog inte så smart. För när dom lyssnar på vad jag har att säga så lyckas dom eller så löser sig saker och ting, men när jag själv sitter i skiten. Då jag är i precis samma situation som dom, då är jag mållös. Ingenting bra kommer jag på att säga, inte saken jag borde sagt heller för den delen.
Men ja, detta med att kunna skriva flera sidor om dagen skulle aldrig sitta fel. Skulle göra vad som helst om jag.. ja, det vet jag inte. Känns lättare att skriva ner allt men ändå så vill jag kunna formulera mej på annat sätt. Musik har alltid varit ett stort intresse men, jag kan inte sjunga, skriva låtar eller spela ngt instrument så hur f*n ska de gå? Det enda jag känner mej bra på är att ta bilder och komma på bra texter när det gäller känslor som jag själv har. Men det kommer man inte långt med..
Någonstans måste detta blogg inlägg ta sitt slut, så därför lägger jag mej nu.
GODNATT!
Anna Molander
Woodpig
Du är djup, men du måste strunta i om du har en pojkvän eller inte, det ska ske av sig själv helt enkelt. :)
2007-09-26 | 
23:48:17
Trackback