PS: Jag älskar dig

tjenare!

Ja, tro det eller ej. Men nu skriver jag här cirkus ett dygn efter jag skrev det senaste inlägget om mina huvudproblem. Känns skönt att vara lite tillbaka, dock kommer jag tillbaka på ruta ett igen imorn när jag ska sova hos farmor och tisdag då jag ska sova hos Pysen min och onsdag då jag troligtvis ska sova hos Ronjano. Det blir inga barn gjorda här precis.

Idag har det varit slött. Inte gjort något speciellt mer än att jag försökt tygla min motivation till att börja läsa boken PS: Jag älskar dig. Den filmen såg jag tidigare i veckan, DAMN bra film! Så mycket har jag inte bölat för småsaker förr. Varenda litengrej var hur underbart som helst. Som vanligt, tänk om man själv var med om det?

Kärleksfilmer är nog något jag inte kan tacka nej till. Det är något jag snarare lever på för att klara av mitt ensamma liv utan en stadig man vid min sida. Varje gång jag gråter tillen film, tycker jag synd om mig själv och tänker, " varför kan inte det där vara jag?" eller "tänk om jag fick en sådan underbar kille någon gång,varför tar det sådan tid?". Jag är rätt bra på att vara ensam, det har jag varit hela mitt liv - 154 dagar. Slå det ni! Tror nog jag klarar det längre, känner inte det behovet längre att jag MÅSTE ha någon där. Bättre att vänta som alla säger. När man väl väntar så kommer det nog någon men det ska ju också kännas rätt innan man gör något mer invecklat. Ringer inte klockan eller trillar inte poletten ner så är det bara att ta tag i det och berätta att det inte brinner något i en. Inte ens en liten glöd.

Men nog snackat om vad jag sagt alltså, nu ska jag käka sedan ska jag se på tatuerings program på TVN!

MUSIC IS LIFE
Anna Molander



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback