Mimmi, världens bästa.

hello!

Ja, idag tog hon sina sista andetag. Min baby. Nu är allt bara tomt efter henne. Kan fortfarande inte fatta att jag aldrig mer kommer få se henne. Hon är ju alltid så levande, känner liksom närvaron av henne men en tomhet efter henne. Hon har gjort så intryck på en. Kände av förut att jag fortfarande har henne hos mig. Jag skulle gå ut från toaletten och känner något ta emot. "Oj förlåt Mimmi!" är det enda som flyger i tanken och "oj!" kommer ut ur min mun. Det var ingen Mimmi jag råkade bytte till med toalettdörren, det var innebandybagen. Min baby som alltid får för sig att flytta sig så fort någon ska på toaletten finns inte där längre. Allt är så ofattbart. Men det är bra med henne nu. Nu slipper hon lida.

Känns som att allt jag skriver nu liksom bara är något jag skriver och inget jag känner. Men jag är för förvirrad för att fatta vad det är som händer. Jag kan inte fatta att en vän som funnits för mig i 12 år dog för bara 12 timmar sedan. Det känns så overkligt. Allt bara snurrar..

Baby, du vet att det var det enda bästa. Du var fin ända till slutet älskling. Ord räcker inte till för att förklara allting känner jag. Jag är mållös. Vad mer kan man säga? Allt bara är konstigt nu. Älskar dig iaf min lilla skruttis! Du kommer alltid att vara en del av mig!

22/3 -97 Mimmi 2/3 -09


Sov gott älskling, vi ses snart igen!


MUSIC IS LIFE
Anna Molander



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback