Vägen mot ett nytt liv!

Hello!

Ja, idag vart det the university of Karlstad all day long så att säga. Det bjöds på godis, baguette, naturgodis, festis skratt, roliga kort, kändisar, intresse med mera. Måste säga att intresset är stort att starta ett eget företag. Skulle inte sitta fel med ett eget företag så man kan få lite pengar extra i månaden. Frågan är bara vad man ska göra? Mamma med släkten tyckte ju blogg var bra för dom har ju upptäckt Blondinbella nu. Dom tänkte nog att jag skulle göra som henne. Men då måste jag ju ha något att skriva om som alla eller iaf många vill läsa. Jag skriver ju lite om allt möjligt så de företag som jag ska höra av mig till blir svårt att finna. Plus att jag kanske behöver fler som läser min blogg. Så skicka runt den så fler läser. Lite cash vore!

Jag måste säga att dagar som denna borde det bli fler av! Jag tror hela klassen mår bättre av att komma bort från skolbänken och komma ut bland folk ibland. Det blir mer och mer gemenskap då vi kommer tillbaka igen. Det kanske inte var de häftigaste ämnet men nog hade vi roligt alltid. Tror alla håller med mig om det, eller iaf dom jag hängde runt med. Kort blev, skratt blev och vänskap blev bredare än någonsin!

Ja, alltså jag kanske borde ta lite kort och gott om dagen. Vaknade, åkte med Morfar & Peter till karlstad. Där gick jag in på Mitticity toaletten och vände tvärt när det lukta bajs där. Satte mig utanför Telenor och käkade frukosten jag hade med mig. Mötte upp Mli & Ica utanför Fontana di Trevi. Därifrån gick vi mot Stora Tôrget i Kalsta. Tog busslinje 1 mot universitetet. Där möttes vi av Moberg the buggieman. Gick in och mötte hela arbetslag idrott. Fick en ond magkänsla där en sväng. Men den försvann, som tur var! Vi satte oss till rätta i Magna som det heter. Där lyssnade vi på en man vi alla känner till nämligen Stefan Holm! Han invigde hela dagen. Sedan vart det Carl Karlsson, en kille som varit praktikant i vår klass. Fett nice! Harry Standford stod först ut. Snackade om Flygplan, Båtar & Hjärtan, intressant för de som förstår sig på det. Sedan vart det paus och lite food in the stumick. Nästa man ut var komikern Özz Nûjen, störtskön kille som verkligen inspirerar! Han hade sina rader sedan vart det paus igen och då kollade vi igenom alla företag som var där. MÅNGA!!!!!!! Drygt och varmt att gå runt där. Fick även under den rundturen magont, varör måste det vara så jämnt för? Sist ut på föreläsningen var Åsa Sandell, Proffsboxare & författare, hon pratade om sitt liv hur det sett ut och jisses, där har vi en lång kvinna som gjort de ena och det andra! Efter det tog vi bussen till stan!

Min moder hämtade upp mig och vi drog och handlade. Det blir sallad till middag imorgon. Eller ja, kanske ska säga pasta? Kycklingpasta för den som vill ha detalj på det. Efter handling och diverse fördrivelser tog jag över ratten och styrde mot vår hemort. Väl på vägen blir det ändringar och vi hamnar hos mormor! Där diskuteras ungdomsföretag så att säga. Får se vad som sker med det. Nu är vi hemma minsann. Måste säga att dagens körning gick underbart till! Gjorde två fel under resans gång. Körde 10 km/h saktare än vad vägskyltarna visade och jag körde på ettan genom en rondell, haha! Annars gick det galant! Det börjar arta sig nu, övning ger färdighet!

Imorn är det prov i engelska och man börjar ju starkt fundera på om man skulle ta och verkligen lägga ner sig i engelskan för en gångs skull? Jag menar, man tjänar kanske lite kosing på att kunna engelska ändå. Vi svenskar är ju bättre på grammatik än vad engelsmännen själva är. Kanske bäst att bevisa att det verkligen är så? Well, det ska göras nu iaf. Skiter i om klockan är mycket, bättre sent än aldrig right?

Imorn får vi se vad jag ska göra mer. Dagen har varit så bra att jag bara ser ljusa saker förtillfället. Känns som att jag under en tid framöver kommer att rycka upp mig själv, känns jävligt underbart om man kan få uttrycka sig så! Kanske för all oro släppt? Eller ja, vad är det som släppt egentligen? Vad är det som hållt undan all denna happiness så att säga? Idag har jag varit som ett lyckorus och de känns som åskan är långt borta just nu. UNDERBART! Det är nog vägen mot ett nytt liv!

Nu känner jag att jag vilseleder er stackars människor som läser, men det är ju faktiskt erat problem om ni känner att ögonen börjar titta emot varandra. Känner själv att jag bara babblar på för jag gillar det jag gör just, att skriva. Så nu för att vara omtänksam mot er och mot mig själv så ska jag decka på min engelskabok. Vi hörs imorn, godnatt!

MUSIC IS LIFE
Anna Molander



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback