Ensam Hemma 9.

Hello!

Ja, nu har det hänt det ena och det andra! Jag fick mig en pizza, Rhodos med diverse gegg och grönsaker på. MÖMS på den ska ni veta! Bakade även bullar som nu mera är en bränd bulltårta med diverse gegg innuti. Den ska ni få se bild på imorn. Efter att Linnea hämtat Alexander och jag fått mig en dusch hamnade vi hos Liljan.

Kom hem därifårn nu. Linnea och Alexander drog kasnke en timme efter vi kom dit. Vissa stunder var trevliga, andra inte. Pratade lite med Heidi om vad som susar på nu in i det sista. Det känns inte lätt alltså. Samtidigt som man liksom go with the flow så tar det emot där inne, i hjärtat.

Just nu känner jag mig ensam. Jag vill ha någon här. Katterna går ju och gömmer sig så det är inte mycket till sällskap vill jag lova. Sedan att mina tankar om allting gör inte saken bättre. Tur att sängen väntar. Jag vill somna fort. Innan jag börjar tänka för mycket. Det är ju när det blir tyst och stilla som de jobbigaste tankarna kommer fram.

Kunde jag så skulle jag vilja leva i Pandora. Låt de få låta fjantigt. Men deras sätt att leva känns intressant. Allt detta med Sa'Helu tror jag gör mig galen. Inte galen för sjukhus utan galen för jag vill det så gärna. Det är så fint. Bandet mellan två varelser. Att kännas, andas och vara 1 med varandra. Man känner känslan när man ser det i filmen. Den underbara känslan. Helt sjukt vad en film kan påverka en egentligen. Galen kanske var fel ord. Men det går inte en dag utan att jag tänker på det. En dag får väl jag uppleva Sa'Helu, fast på ett mer realistiskt sätt.

Jag undrar verkligen vilken dag det är, när det händer och hur det kommer gå till. Min nyfikenhet tar verkligen över när det gäller de frågorna. Varje dag tänker jag på det och jag kan inte se det framför mig. Det gör mig osäker och rädd. Kommer jag vara mig själv? Blir man en annan person än den man är? Eller kommer personen som finns där innerst inne fram? Jag är nog för nyfiken. Go with the flow är nog något man borde göra i det sammanhanget. Farligt är det att dagdrömma om den dagen. Önskade jag kunde sluta tänka så som jag gör ibland och finna något som lyfter upp mig ur den grop jag nu grävt. Jag försöker faktiskt, men det kommer alltid tillbaka..

Jag tror nu att jag måste bege mig mot sängen. Känns som att det börjar bubbla över lite här. Hoppas ni inte blir besvärade av min lilla tanke. Men jag hoppas iallafall att ni sover gott och drömmer söta drömmar. Ni som inte somnat får sova gott och drömma sött. Godnatt på er därute.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback