Hello!

Ja, maten smakade mumma för magen. Sov två timmar också så nu får vi se hur detta går när väl sängen nalkas! Kom precis hem från Linn faktiskt. Hon sov som en stock medans jag och Elin diskuterade olika alkoholdrycker. Sedan pratade vi hår, sedan undrade vi om Linn fortfarande pratade i telefon elelr om hon sov. Elin smsar, Linn är vaken. Innan jag åkte så lyssnade jag till Linns sovrum. Och där låg prinsessan på ärten! Helt svart var det och inget ljud hördes. Hon feting missar Jims värld som jag ser på nu. MOHAHAHA!

Imorn är det första arbetsdagen. Den startar 08.30 med frukost hos farmor och runt 9 tiden börjar jag putsa orrholmens långa staket. Ujuj, hade lite ångest förut. Tills jag ringde mamma och frågade om jag kunde ha bilen, WIE! Så det blir ingen övernattning imorn, men det känns bara bra. Så från när jag vaknade tills jag pratade med mamma ville jag VERKLIGEN INTE jobba något. Önskade faktiskt regn, kan ni tro det själva eller? Men ja, är jag redo för arbete? Jag är redo för lite incash faktiskt och då måste man slita för att få dom. Blev totalt peppad när mamma sa att jag fick ta bilen hem, hur underbart är det inte att sova i sin egna säng?

Intervjun gick väl bra idag. Efter det blev det gå/powerwalk/jogg/spring runt i Sunne i cirkus 40 min. Svetten rann minsann. Träffade Sanna vid Kolsnäs och snackade om allt som surrar runt i skallen på mig. Kanske ska träffa henne imorn. Sedan drog jag hem, hämta Linn & Elin. Vi drog mot Forshaga för Linn skulle fixa grejer och jag tänkte skriva in mig på arbetsförmedlingen, tror ni det var öppet? ICKE! Bara att vända hem. Sedan vet ni vad som hände mellan de och korvstoganoffen som gett mig gas in the as.

Hela dagen har jag gått runt och varit orolig. Det går inte en dag alltså utan att en tanke läggs där. Ljudet, rörelserna, miljön, bilderna.. Dem påminns för varje dag som går, de blir allt starkare och jag känner mig bara mer orolig. Känns som det gått tusen veckor fast det bara handlar om några dygn. Jag undrar hur jag kommer känna när allt är som det ska igen. Om jag kommer känna att det är bra eller om jag kommer känna något annat. Fick en bild framför mig tidigare idag där jag gråter av glädje och bara känner en famn i min. En stolt bild.

Nu kallar sängen, godnatt på er måpps!