Hello!

 

Ja, nu har det gått några månder sedan sist. Har ju varit en hel del att göra på jobbfronten och det är jag väldigt glad för. Det är nu det börjar lugna sig så man ska väl försöka leta fram alla söka-jobb-papper. När man står såhär utan något som är mer fast om man säger, så blir man väldigt vilsen i vad man vill med sitt liv. Vill man jobba med behandlingar? Eller vill man jobba med barn som ger en sådan kärlek och energi av att man bara är där för dom? Eller ska man slå om helt till det som eftertraktas här och nu? Vill jag vara anställd eller vill jag ha eget och styra mitt jobb själv?

 

Många gånger, i det senaste, har jag funderat väldigt mycket på om jag är en sån där människa som typ har hur många jobb som helst under sin livstid. Man vill ju ha ett fast ställe att gå till men det blir lite här och var ändå? Visserligen är det inget jag kan styra att jag inte får ett fast jobb då t ex fullständig utbildning inte finns i min backpack eller att det inte finns tillräckligt med pengar för att ge mig en fast anställning. Okej, jag kan styra att jag inte har fullständig utbildning men jag kan inte styra att jag inte kommer in på utbildningarna jag sökt. Mestadels är jag nog vilsen, för jag vet inte vad jag helhjärtat vill med mitt liv. Inte än iaf.

 

Meeen sen funderar jag ju en hel del på livet och det gissar jag på att var och varannan människa gör någon gång ibland. Även om jag gör det väldigt ofta och delar med mig av det så kanske inte alla gör som jag. Det är okej. Men självklart funderar man ju på om man är den enda som är så full i tankar om livet. Och ibland tror man att man är mer eller mindre kanske sjuk i huvudet. Gud skulle tänkte på det innan han skapade människan, att hjärnan inte skulle vara överarbetad av känslor och funderingar, haha!

 

Har varit en spännande tid i mitt liv det senaste. Jag är väldigt säker på vad jag står för och ja, jag har blivit bättre på att säga vad jag tycker även om det kanske inte tas emot. Det blir iallafall sagt och det är det som är viktigt. Jag har tagit mig själv framför att göra saker jag inte känner för. Jag har städat likt en storm för bara någon dag sedan och det för mig, är väldigt stort. Eftersom jag aldrig blir färdig med mitt flickrum. Man kan ju fundera på varför det tagit mig två år att gå igenom det och man kan undra varför jag inte tar tag i det och flyttar in där igen. Har ju ett annat rum där det fortfarande står en massa lådor. Blev det verkligen ett så stort bakslag när det tog slut mellan mig och C? Spekulationer..

 

Jag känner iallafall på mig att 2015 har mycket att erbjuda mig och mitt liv. Känns som att det kommer bli ett bra år och som jag alltid brukar säga "Det blir vad man gör det till". Kan ju inte riktigt förutspå vad som kommer hända. Men än så länge så känns det bra. Bara ta ett steg i taget.

 

Nu ska jag kolla över vad som behövs göras här hemma och sen ska jag ta och slappa. Ber för övrigt om ursäkt för denna bloggtorka och som alltid, hoppas jag att det ska bli ändring på det. Ha de gott peeps, vi hörs nästa inlägg!